Hälsningar från ett blåsigt Vendée
Min fjärde dag idag. Idag har jag verkligen inte gjort någonting alls. Jag solade lite vid la piscine, och sen satt jag och Sacha och försökte lirka ut Paparazzi och Love Game på pianot. Det gick faktiskt riktigt bra!
Igår var däremot en riktigt händelserik dag. När jag vakande (Halv 12 igen..) och kom in för att käka frulle så kom Marie-Annick och sa att quelqu'un est descendue= någon har dött (ja, det var så jag fattade det då), det visade sig att det var en nära vän till familjen och till alla andra i Champagné, sorg i byn alltså. Marie-Annick for runt och städade och kokade kaffe och hade sig för att skingra tankarna lite. Sen spelade jag och sjöng Coeur de Pirate för henne och då blev hon på bättre humör. Sen gjorde jag och Sacha varsin lista på skolgrejer som vi behöver. OH MY FCKN GOD!!!!! Man behöver en Stylo Plume, som är som typ en gåspenna, sen om man råkar skriva fel, så måste man ha en annan "penna" för att sudda ut, och sen kan man inte skriva med gåspennan igen för då har man liksom redan haft sin chans, dvs man måste ha en annan sorts penna för att kunna skriva där man suddat. Shit alltså.. Sen måste man ha classeurs och cahiers (OBS! INTE SAMMA SAK!)
Efter den lilla shopping turen på hyper U 700 kr fattigare, och då hade jag bara köpt tillbehör, inga böcker!
Jag köpte även ett franskt mobilkort och jag fick försvara min iphååån ganska mycket för försäljaren gillade inte tanken på att jag skulle stoppa i ett franskt simkort i den.
På vägen hem så stannade vi på ett skumt ställe och jag frågade Sacha vad vi gjorde där. Då sa han att Marie-Annick skulle in och kolla på liket efter den döda personen. Uhh, creepy shit tykcte jag, och han höll med. Men så gör man tydligen i frankrike.
Efter den långa utflykten till hyper U åkte vi tillbaka till Champangé och hälsade på Corinne och Alice, gulliga!
Marie-Annick är nog ganska stolt över mig och hon pratar ganska mycket om att "clara va prendre son bac" Alla blir ganska impade verkar det som.
och ALLA pratar om La Rentrée, skolstarten. Det är på tv 24-7 helt omöjligt att undvika. Jag börjar bli riktigt nervös..
JE SUIS ICI!
Nu är jag här! Allting gick bra igår, förutom att jag grät en hel del på flygplatsen. Men det var väl ganska väntat.
När jag kom till flygplatsen i La Rochelle (som är väldigt liten..) så såg jag på väg in i byggnaden två figurer som står och råvinkar, SACHA OCH MARIE-ANNICK!! Jag blev så glad, och helt plötsligt släppte all nervositet.
Vi åkte hem till huset och je l'aime!
Det är ett riktigt gammalt hus med vita och blå fönsterluckor. Allt är antikt, vi har en antikbutik på gårdsplanen och jag bara älskar det. I Le Salon finns det öppen spis, bibliotek och massa gamla skåp. Jag har en egen lägenhet som också ligger i huset, men i andra änden. Det är en nedsliten stentrappa upp till min dörr och jag har utsikt över les champs och poolen.
Igår var jag riktigt trött, men klarade ändå av samtalen bra. Marie-Annick och Sacha tycker att jag pratat flytande (liiiiiten överdrift, men en komplimang!) Marie-Annick har en mapp som heter "Clara" och hon är bara SÅ gullig! Hon vill veta vad jag gillar att äta, dricka, när jag vill vakna osv..
Igår kväll var jag HELT övertygad om att det låg ett lik i min tvättmaskin. Jag var så jävla rädd, jag tänkte att Marie-Annick och Jean-Michel kanske ville ta emot mig bara för att kunna slänga mig i tvättmaskinen också!! - Men jag tror inte att det är så längre. Jag har kollat i tvättmaskinen och allt är grönt!
Idag har vi varit i Lucon, där min skola ligger. OMG! Min skola är amazing! så jävla nice alltså. Gammal och stor i sten. Perfekt. Vi var i en asfin trädgård och gick runt. Jag trodde aldrig jag skulle ha nytta av La cigale et la formi, fable de la fontaine, men vad hände? Trädgåren har det temat och vips! så framstod jag som en riktigt lärd en!
Sen åkte vi till L'Aiguillon sur mer och kollade lite på havet och där stötte vi även på Nathalie, som är min kontaktperson- PARFAIT! Jag träffade även Julien (son fils) och Anaiis (hans flickvän) som höjde på ögonbrynen när jag sträckte fram min hand. Men hon softade till sig lite sen och jag snackade med dem. Jag tycker faktiskt att franskan flyter bättre än jag väntat mig! SKÖNT
Jag saknar alla där hemma, såklart. Men nu är jag här, och det är jag jätteglad för också. Jag är mest trött hela tiden (sov till halv 12 idag, men det gjorde Sacha också!) Jag tänker bara att jag är på semester, vilket inte är så svårt att tänka sig (här är 25 grader..)
Just det! Athos, den ena av hundarna bet mig i benet idag, så det började blöda helt mycket. Marie-annick blev asförbannad på honom och slog honom med en pinne. Bettet var lätt värt den synen!
PUSS!
Överraskad!
Igår kom jag hem runt kl 6, ganska trött och sliten efter en lång natt med Petra i Malmö. Mamma och Pappa hade bokat bord på någon restaurang, så jag var tvungen att piffa till mig lite tyckte dom. Så, jajaja, visst jag pallar inte riktigt men ok.. Så tillslut så kom vi iväg, och när vi har kört i väg så upptäcker les poires att ingen har tagit med pengar, så vi måste vända. åhhh dryga lite mer va?!
Vi kom hem på gårdsplanen och plötsligt hör jag en fasligt väsen bakom bilen. Och samtliga av mina bästa vänner kommer utspringande från ladan. WHAT THE FUCK!?!?!?!?! QUE PASA (olivia!) liksom?
Jag blev så rörd att jag började gråta, inte så särskilt överraskande kanske eftersom att jag är ett vandrande nervvrak för tillfället. Vi åt jättegod mat som mamma hade förberett i smyg och satt och pratade och skrattade hela kvällen. Skitkul att höra allas historier om hur de har behövt ljuga för mig och försökt komma runt det här. Jag blev riktigt riktigt glad!
Jobbigt sen att säga hej då, jag fattar liksom inte detta riktigt. Känns fortfarande diffust och långt bort.
Nu försöker jag packa klart = INTE LÄTT!!
Jag hatar att packa, det är fan det värsta jag vet.. (stina, du är owe me some här känner jag!)
Men jag vill bara säga TACK, TACK, TACK för igår
Kajsa, Ella, Olivia, Danne, Linda, Rebecca, Petra, Elin, Carro, Ellinor, Mamma, Pappa och Anna för en helt fantastisk överraskning! Jag blev så otroligt glad!
nu återgår jag till packandet... ughhh
Dags att börja säga hej då
Då blir det alltså mitt första inlägg här. Danne har ju redan skrivit ett riktigt fint ett, så nu gäller det ju liksom att hålla standarden här.
De senaste dagarna har mest handlat om avsked. Känns ledsamt såklart, men det är ju en konsekvens mitt beslut om att verkligen flytta. Jag sa hej då till Agda Lund i fredags. Det har varit en stressig, men kul sommar där.
I lördags sa jag hej då till Köpenhamn tillsammans med Olivia. Jag kommer verkligen att sakna det. Köttbyns smutsiga golv och underbara stämning. Bakken var fantastiskt, och den eran kunde inte avslutas på ett bättre sätt.
Igår kväll var en förtrollad kväll tillsammans med Julia och Lasse, den konstellationen kommer alltid vara magisk.
Nästa gång jag skriver är jag antagligen hemma hos Lagaude, min franska familj. Då vet jag allt som jag inte har en aning om nu.
Nu ska jag hämta kajsa vid bussen!
Gros Bis!
Hälsning till Clara och första inlägget här på bloggen.
Daniel skriver första.
Jag kommer sakna Clara som ett litet cp-barn (fast det är fult formulerat och det är inget fel med att vara cp-skadad).
Nu närmar det sig och jag har fått tillåtelse av Ce att skriva hennes första inlägg här på bloggen så jag ska skriva kort och fint från och med nu.
Ännu en sommar har gått och vi blir äldre och äldre. Jag vill minnas att jag träffade Clara för första gången under sommaren mellan fjärde och femte klass. På den tiden gillade vi inte varandra särskilt mycket. Eller jag gillade henne men det var inte besvarat.
7-8 år senare har vi blivit väldigt bra vänner och jag skulle nog kunna påstå att vi är bästa vänner tillochmed.
Jag är jätteglad att hon varit med mig såhär pass länge och vet att det kommer bli minst lika lång tid till om inte resten av våra liv. Dock känns det sorgligt att hon ska åka och att jag inte kommer få fina besök i Lund under sista året på gymnasiet men får nöja mig med att följa hennes liv och vardag här på bloggen.
Blir utmärkt!
Skriver inte mer nu och ska inte ta upp onödigt med plats men avslutar detta med att skriva:
LYCKA TILL CLARA! Du kommer få det underbart där nere och det här kommer du att kunna se tillbaks på med ett stort leende på läpparna. När det känns som jobbigast ska du veta att vi är många här hemma som kommer att vänta och tror på dig. Kämpa på och slarva inte med skolan! Vi ses snart igen och då ska vi njuta av ännu en sommar tillsammans!
Au revoir!
/Din enda stadiga pojkvän (fast hon är egentligen singel för tillfället) Daniel
PS. Husch hälsar lycka till och vill komma och hälsa på där nere! DS.
Jag kommer sakna Clara som ett litet cp-barn (fast det är fult formulerat och det är inget fel med att vara cp-skadad).
Nu närmar det sig och jag har fått tillåtelse av Ce att skriva hennes första inlägg här på bloggen så jag ska skriva kort och fint från och med nu.
Ännu en sommar har gått och vi blir äldre och äldre. Jag vill minnas att jag träffade Clara för första gången under sommaren mellan fjärde och femte klass. På den tiden gillade vi inte varandra särskilt mycket. Eller jag gillade henne men det var inte besvarat.
7-8 år senare har vi blivit väldigt bra vänner och jag skulle nog kunna påstå att vi är bästa vänner tillochmed.
Jag är jätteglad att hon varit med mig såhär pass länge och vet att det kommer bli minst lika lång tid till om inte resten av våra liv. Dock känns det sorgligt att hon ska åka och att jag inte kommer få fina besök i Lund under sista året på gymnasiet men får nöja mig med att följa hennes liv och vardag här på bloggen.
Blir utmärkt!
Skriver inte mer nu och ska inte ta upp onödigt med plats men avslutar detta med att skriva:
LYCKA TILL CLARA! Du kommer få det underbart där nere och det här kommer du att kunna se tillbaks på med ett stort leende på läpparna. När det känns som jobbigast ska du veta att vi är många här hemma som kommer att vänta och tror på dig. Kämpa på och slarva inte med skolan! Vi ses snart igen och då ska vi njuta av ännu en sommar tillsammans!
Au revoir!
/Din enda stadiga pojkvän (fast hon är egentligen singel för tillfället) Daniel
PS. Husch hälsar lycka till och vill komma och hälsa på där nere! DS.
